Reseblogg IOI 2024
Här kommer en reseblogg från gymnasie-VM i programmering, International Olympiad in Informatics. Årets lag består av Anastasiia Saranchina, Sofie Fu, Theodor Beskow och Victor Vatn. Lagledarna är Joshua Andersson och Harry Zhang.
24-30 Augusti
Innan självaste IOI i Egypten, hade IOI-laget ett läger ute vid Tyresö tillsammans med många andra deltagare från PO-final, EGOI-kvalet samt det schweiziska IOI-laget. Det schweiziska laget har även skrivit en egen bloggpost om lägret som ni kan hitta här!
Nedan hittar ni några bilder från lägret (i bokstavsordning på filnamnen):
31 Augusti - (Harry)
Efter en lång vecka av läger så var det äntligen dags - vi ska åka till Egypten idag!
Vi vaknade upp i huset som vi höll lägret i, och åkte in till T-centralen för att lämna av alla andra deltagare från lägret som inte skulle följa med till Arlanda.
Därefter åkte vi för att äta lunch, som följdes av att ledaren Johannes från det schweiziska och några deltagare ville åka till Gamla Stan för att kolla hur det såg ut där. Vi andra stannade kvar och fick då en underbar bild på Joshua som lyckandes somna i restaurangen.
Kort efter det åkte vi till Arlanda, checkade in våra baggage, och åkte iväg till Istanbul som vi skulle mellanlanda vid. Vid den flygplatsen träffade vi massor av andra IOI:are, och tog flyget mot Alexandria tillsammans.
När vi väl var framme vid Alexandria märkte vi av temperaturskillnaden mellan Egypten och Sverige - det var väldigt varmt, trots att det var klockan ett på morgonen. Vid flygplatsen var det många kontroller med våra pass och visum. Precis vid utgången behövde de även undersöka våra incheckade baggage.
Alla deltagare och ledare från många andra delegationer, inklusive den svenska delegationen, gick igenom den kontrollen utan några problem. Men när jag lämnade in mitt stora baggage gick larmet igång, och jag var hänvisad till ett bord i mitten där de bad mig att öppna mitt baggage för en djupare kontroll.
Jag var lite skraj att jag hade råkat ta med mig något olagligt, men insåg själv strax varför jag blev stoppad. Jag hade nämligen med mig en stor mängd… badankor.
Jag förklarde lite kort att anledningen till att vi hade så många badankor var för att vi gillar att koda… (jag hoppas att de lyckades förstå kopplingen där) Kontrollanterna skrattade lite kort, och lekte runt med badankorna lite grann innan de la tillbaka alla ankor och lät mig smyga iväg till bussen.
Vi fick åka buss med många andra delegationer, och fick åka runt en timme innan vi kom fram till universitetet som årets IOI skulle hållas.
Klockan hade redan hunnit bli två på morgonen när vi var på bussen, så jag ska börja skriva på nästa sektion nu…
1 September - (Harry)
Runt klockan tre på morgonen var bussen framme vid vårt hotell - var det jag trodde först.
Vi skulle få bo på deras universitets campus (Arab Academy for Science, Technology & Maritime Transport), som hade många hotell/byggnader.
Vi var tydligen inte framme vid rätt hotell för oss. Eftersom de hade förberett flera hotell/byggnade för oss alla, så insisterade de att köra oss till rätt byggnad för att lämna av varenda delegation (byggnaderna befann sig ungefär 200 meter från varandra). Alla delegationer fick vänta på bussen tills deras motsvarande guide kunde hitta rätt till den korrekta bussen, som sedan kunde leda dem till deras motsvarande hotell. Eftersom de behövde dela upp hotellen så att deltagare och ledare bor på olika ställen, samt så att kvinnor och män inte delade hotell, behövde vi åka runt i cirklar på campus. Men som tur var, hade vi Fredrik med oss på bussen hela den här tiden som underhöll oss genom att göra intressanta kommentarer om den här proceduren.
Detta pågick i ungefär två timmar, och vi alla var extremt trötta och hoppade in i våra sängar direkt. Våra stackars guider hade även väntat på oss vid hotellet i över tre timmar (reminder, det här var runt 3 på morgonen), men var fortfarande väldigt pigga och taggade på att ta emot oss.
Efter en 7 timmars tupplur från klockan 6 till klockan 13 märkte jag att det var extremt varmt i mitt och Joshuas rum. Tydligen fungerade inte AC:n (Air Conditioner) i vårt rum, så vi behövde fixa det.
Men innan det mötte vi upp med våra deltagare, och åt lunch tillsammans.
Deltagarna var också trötta från resan, men lyckades vakna innan oss ledare, så de hann gå på en liten vandring runt campus med vår guide. Efter lunch lämnade Viktor och Theodor för att bada, medan Sofie och Anastasiia gjorde det rimligare valet att gömma sig från hettan genom att stanna i sitt rum.
Senare på dagen gick vi alla till Huaweis hub, där de hade olika aktiviteter pågång.
Det var inte så mycket mer som hände efter det. Vi fick massor av loot, jag och Joshua vann varsin panda genom att lösa sudokus, och lyckades även tradea några Kodsportsankor mot Australiens gulliga koalor.
Men nu ser vi alla framemot morgondagens öppningsceremoni och övningstävling! Det här blir kul.
Update: Dagen avslutades med skriva den här bloggposten som ni läser just nu. Joshua fick även hjälpa stackars Harry med att rätta till alla särskrivningar som han fick med i bloggen. (förhoppnings vis finns inga sär skrivningar kvar nu)
2 September - (Sofie)
Klockan är 6:50. Solen stiger, Sofie stiger, inte Anastasiia. Jag lämnar henne i rummet och går och äter frukost.
Vår guide är otroligt ansvarsfull, hon vill att vi ska vakna 6 när frukost är 6-8 och vill att vi ska gå till practice session 8:15 när entré tiden är 8:15-8:45. ”I’m going to make them run” sa hon när hon fick veta att Theodor hade gått och duschat runt 8:10.
Practice session var kul. Theodor sov, Anastasiia sov längre. Victor och Joshua köpte billiga snacks (chips för 3 kr tex) för oss imorgon.
Därefter åt vi hamburgare på en restaurang där två hamburgare och pommes kostade 75 egyptiska pounds, dvs runt 15 kr. Vår guide blev inte glad att vi var 10 min sena men sen stod bussen där i 45 min.
I parantes är från Victors perspektiv: Vi fick lunch igen på bussen, en stor kartong som knapp fick plats mellan oss och sätet framför. Kanske berodde på att de framför lutade bak ryggstödet orimligt långt (Vi är svenskar vi kan inte säga nej). Victor rev bort taket av kartongen (Victor skulle öppna sin men han var för stark). När bussen började skaka vänster och höger försvann nästan all hans mat på golvet för att det var så många minilådor, och då börjar han ropa ”det är GG, det är GG”. (Victor käkar sin mat graciöst på bussen). Det var askul.
Vad är en öppningsceremoni utan några halvtråkiga tal? Det pågår en stund och sen presenteras lagen. Vi har tagit med ginormous svenska flaggan som Joshua köpte och bestämmer oss för att ställa oss på sätena för att den är så stor. Någon påstod att den var längre än mig men det är fake news.
För att fylla i gårdagens blogg. Vi landade runt 3, och resan till hotellet var 1h men saker skedde inte så effektivt. På bussen runt 6 ser vi äntligen en guide med den svenska skylten och då blir Victor och Fredrik superglada och tjoar. Sedan hör vi hur guiden säger ”only Sofie and Anastasiia” och deras glädje dör ut. Idag fick jag veta att Victor och Theodor kom hem en timme senare men att det hade skett ett misstag med Fredrik och några andra som tydligen skulle tillbaka in till stan. Fredrik var framme i sitt rum runt 9…
3 September - (Harry)
Tävlingsdag idag!!!
Efter en lång translating session igår kväll efter öppningsceremonin tillsammans med Joshua och alla andra lagledare, vaknade vi upp idag och gick direkt till det stora president-rummet på campus. Det är där vi har haft de flesta GA-mötena, och sitter även där under tävlingen för att kolla på deltagarnas prestation under dagen.
Joshua och jag satte oss i det stora president-rummet och startade livebloggen för dag 1 av tävlingen.
Jag recappar lite snabbt från idag:
- Det gick bra för det Svenska laget, Theodor och Victor ligger nu på bronsplats, medan Anastasiia och Sofie är ungefär 30 respektive 70 poäng ifrån.
- Joshua fick en idé att lägga till emojin till det första stycket i en av uppgifterna.
- Vi hade ett easter egg som endast sanna SOI blog post fans kan förstå: (easter egg). (Det här gavs tyvärr inte till deltagarna under tävlingen, då dolda meddelanden kan anses som fusk.)
- Och många fler små roliga detaljer som ni får hitta själva när de översatta versionerna är publicerade.
Efter tävlingen letade vi upp våra deltagare och åt lunch tillsammans. Därefter gick vi till Jane Streets hub, och spelade roliga brädspel och löste pussel som Jane Street hade förberett för oss.
Ett spel som vi körde tillsammans var Jane Streets Figgie. Spelet går ut på att man ska utifrån en begränsad information lista ut vilket sorts kort som är värd mest, och sedan göra frivilliga byten/handel med andra spelare för att optimera sin vinst så mycket som möjligt. Spelet var relativt roligt, men det avslutades ganska snabbt när folk började inse att bra nog strategi är att sälja hela sin hand för runt 50 coins. Det blir typ en win-win situation för båda parterna i den här handeln. Detta eftersom att parten som sålde sin hand förlorar mycket information och är nästan ute ur den rundan, för att den inte har några kort, men den parten får fortfarande 50 coins. Parten som köpte handen får massor av information, vilket den parten kan använda för att vinna en ännu större pot. Denna strategi konvergerade mot att alla började sälja sina händer direkt…
Ett antal olika spel och antal vinster av olika sorters loot från Jane Street senare begav vi oss av mot middagen (som var försenad med 1 timme, men aja), och därefter till GA-mötet.
Imorgon ska vi ha en excursion till stranden. Hoppas deltagarna överlever hettan och presterar bra på tävlingsdagen dagen efter 🙏🙏🙏
4 September - (Harry)
Idag är det excursion! Vi ska till stranden!!! 🌞🏖️
Vi vaknade och åt frukost. Sedan samlade vi runt 9:15 utanför Victor och Theodors hotell tillsammans med vår guide. Deltagarna var lite skeptiska att bussen skulle åka i tid, och därför kom alla lite senare än planerat. Efter en stund var alla där, förutom Anastasiia…
Deltagarna var trötta av att vänta på Anastasiia ute i hettan, och frågade vår guide ifall det var okej att vänta på bussen. Svaret vi fick var “nej”, eftersom vi behövde nämligen vänta tills att hela vår delegation var på plats innan vi kunde sätta oss i bussen.
Vi fem personer (Victor, Theodor, Sofie, Joshua och jag) diskuterade lite snabbt på svenska vad vi borde göra, och eftersom vi inte kunde få tag på Anastasiia via telefon, bestämde vi oss för att ljuga för vår guide för att kunna stiga på bussen istället för att vänta i hettan.
Jag gick fram till vår guide och sa följande lögn: “Anastasiia messaged us and told us that she did not want to join the excursion”. Jag såg hur guiden ansikte förändrades, och insåg att hon blev väldigt besviken :(
Efter en 30-minuters resa till stranden Montazah, träffade vi på… Anastasiia! Tydligen hoppade Anastasiia på en random buss, och åkte till stranden innan oss. Eftersom det inte fanns internet varken på bussen eller vid stranden, så lyckades hon inte att meddela oss om det. Guiden blev såklart lite små sur, men det var “all good”.
Vid stranden var det extremt varmt, så vi behövde sätta oss under ett parasol hela den perioden. Jag hade med mig olika sorters kortspel, bland annat EGOI Codenames. Under en runda var jag och Sofie spymasters. Sofie sa ”Unwanted” som ledtråd, och Joshua sa ”I know something else that is unwanted” samtidigt som han vände sig mot en person som gick mot oss och sålde varor på stranden.
Ungarna hoppade i vattnet då och då, och mellan varje dopp körde vi en runda av t.ex. Codenames. Efter ett tag blev det för varmt, och vi bestämde oss att återvända till campus.
Vid campus hängde vi i Huawei Arena ett tag, där deltagarna fick sitta på stora kuddar och äta massor av snacks.
Därefter började vi ledare ha GA-möten igen. På tal om GA-möten, har jag nämnt hur STORT president-rummet är?
I alla fall, Joshua och jag lyckades göra (enligt oss) roliga översättningar igen. Jag kommer inte skriva något mer om dem så att ni kan få hitta de roliga delarna själva ;)
5 September - (Joshua)
Dagen börjar med att jag har försovit mig. Jag skyller detta på att jag var för trött för att sätta larm efter den långa översättningssessionen igår.
Som tur är hade Harry vaknat vid 9 och börjat liveblogga om tävlingen. Du kan se denna här. Om du inte är med i vår Discord-server kan du gå med här.
Därefter rörde vi oss till “Jane Street brunch”, men 5 minuter efter att vi sattes oss ned fick vi reda på att den skulle skjutas upp en timme. Vi traskar då till möteshallen för att sätta oss, men väl där fick vi reda på att brunchen nu flyttats fram 30 minuter. För att citera värden: “logistics is simply too hard”. Lite av ett tema denna IOI, tyvärr. Väl på brunchen luktade hela rummet någon väldigt mysko “parfym”. Det fanns en massa olika sorters seafood, men tyvärr var det mesta övertillagat (konsistensen påminde om gummi). Det enda riktigt goda var tigerräkor och hummusen. Lite sjukt att första hummusen vi får i Egypten är på “finmåltiden”, jag hade hoppats på hummus varje dag. Lite plus i kanten är att vi fick läsk som smakade som vattnet i sötgurkor.
Därefter satt vi i lite möten och sen fick vi till slut träffa deltagarna efter tävlingen. Tyvärr verkade ingen superglad, alla förutom Victor missade en bättre gräns (medalj/hedersomnämnande) med väldigt få poäng. Vissa hade menat att även Victor missade genom att få brons- om han tog hedersomnämnande hade han troligtvis varit först med 3 stycken hedersomnämnanden till sitt namn. Det känns osannolikt att någon skulle få 4st någonsin, eftersom man normalt sett inte kvalar till IOI-laget innan 1:an på gymnasiet, och det känns ännu mindre sannolikt att de först tar en HM och sen inte blir bättre 3 år till. Därmed hade hans rekord kanske aldrig slagits (dvs, fler får kanske 3, men han hade varit först). Därefter gick vi till lunch, och jag tittade på när deltagarna åt (tigerräkorna satt från brunchen satt fortfarande väldigt fint).
Efter det satt jag och pluggade tills ett BOI-möte, där vi diskuterade topphemliga saker (såsom att nästa BOI kommer vara i Polen). Därefter pluggade jag lite mer, ändå tills det blev dags för GA-möte. Syftet med detta mötet skulle vara att rösta om att slutgiltiggöra resultaten. Det visade sig att detta det hade skett en stor förändring i poängtavlan efter tävlingen: det fanns ett land där en deltagare, låt oss kalla de X, hade blivit diskvalificerad, och två stycken andra, Y, Z hade fått sina poäng dag 2 halverade. Det visade sig att X hade haft sin mobil i fickan, påslagen, och gått till toaletten ett flertal gånger. Efter att de blev påkomna söktes resten av medlemmarna från samma delegation, och både Y och Z hade med sig påslagna mobiler. Kortfattat stöttar jag IC:s beslut om straffen. Mer perspektiv finns på codeforces. Här kommer det sjuka: man hade kunnat tro att det skulle vara något skitland som ingen bryr sig om, men det är självaste Kina som innan hade platser 1,2,8 och 21! Efter avdrag fick de plats 1, 8 och 60. Kul nog så fick en deltagare guld (8e plats) trots att hans dag 2 halverades.
Vissa säger att “Kina behöver inte fuska”, men jag håller inte med. Den svagaste kinesen låg under guld stora delar av tävlingen. När man har lagt alla sina tonår på tävlingsprogrammering är det lätt att känna att det inte räcker med en ~70% chans att få guld, utan man känner att man förtjänar (eller behöver få det) 100%. Denna mentaliteten är tyvärr inte ovanlig, även bland topp-presterande individer inom andra sporter. Särskilt sätts det troligtvis enorm press på honom att ta guld, då Kina tog 4 guld 2020-2023, och de ville säkerligen väldigt gärna fortsätta med det.
Sen måste jag säga att utförandet av fusket var pinsamt dåligt (enligt trovärdig källa). Om “att fuska” var en olympiad känns denna prestationen som en i de sämsta 25 procenten. Jag hade förväntat mig åtminstone en silverprestation (25% bästa) från Kina.
Efter detta pratade vi väääldigt länge med andra ledare och fick en massa hemligstämplad information. Såhär kan en ledardag se ut :).
6 September - (Victor)
Tävlingen är över och det är dags för både utflykt till pyramiderna och avslutningsceremoni. Det här var en dag som jag både hade längtat till (pyramiderna är coola) men också varit lite orolig för. Vi hade nämligen blivit tillsagda att vi behövde ha långbyxor och då Kairo var närmare 40 grader varmt var det inte något jag såg fram emot. På morgonen blev vi dock glatt överraskade. Shorts var tillåtet!
Transporten till museet i Kairo flöt på bra. Avgången blev bara cirka 30-40 minuter sen, vilket var över förväntan. Vi vandrade runt och kollade på statyer ett tag innan det till slut var dags för lunch, pyramiderna, som var 5 kilometer bort, gick också att se.
Vid lunchen började vi rejält halka efter schemat, jag blev lite orolig för att vi inte skulle hinna med pyramiderna och Theodor var rätt uppgiven.
Som tur var hann vi med pyramiderna, fastän det blev ungefär 3 timmar senare än planerat. Väl där fick vi dock inte gå runt särskilt mycket eftersom en gruppbild med alla på ioi skulle tas och efter det var det tillbaka till bussarna och till avslutningsceremonin. (Jag borde inte klaga eftersom Luxemburg blev kvarlämnade på museet och fick åka direkt till avslutningsceremonin). Avslutningsceremonin var längre än vanligt, varmare än vanligt, och talen var sämre än vanligt (de var mestadels på arabiska). Den otroliga utsikten och faktumet att vi fick mat samtidigt gjorde det dock mer uthärdligt. Vi lämnade till slut samma tid som vi skulle ha varit tillbaka på hotellen och kom tillbaka till runt rummen 03:30. Arrangörerna imponerade ännu en dag och visade att den svårslagna logistiken från IOI 2008 i Egypten faktiskt går att slå.
7 September - (Theodor)
Idag är det “fun day” som egentligen bara består av fritid inne på campuset. För mig och Victor började dagen med att gå upp klockan 10:45 då vi traskade ner för att käka vår frukost, popcorn från Huawei- hub, då frukosten redan hade stängt vid den tiden. Vi tyckte dock inte att detta riktigt räckte som frukost så efter detta så mötte vi upp Sofie och Anastasiia vid Teus Burgers där vi köpte varsitt väldigt gott mål med dryck för ungefär motsvarande 20 svenska kronor.
Efter att vi hade blivit mätta och belåtna så var det dags för att ha kul och vara med i olika aktiviteter. På Huawei- hub så fanns det flera aktiviteter som vi testat tidigare dagar men nytt för idag var en massor av uppblåsbara aktiviteter.
(insert massor av bilder här + ev videon) (kommer strax)
Dessa aktiviteter ute i Alexandrias hetta var dock för varmt så jag, Victor och några Isländare bestämde oss efter en stund för att dra till ett kallt rum och spela kort istället. I rummet så spelade den isländska versionen av vändtia och det schweiziska kortspelet Ferdinand.
Det var nu dags för Sofie, Joshua och Fredrik att ta sig till flygplatsen för att åka vidare till IAIO i Saudi Arabien(inte att förvirras med IOAI). Men för oss andra var det dags för en round two vid de uppblåsbara aktiviteterna i en temperatur som var lite mer hanterbar, då solen började sätta sig lägre på himlen.
Under dagen så lyckades vi få kodsportsankorna till användning vid flera tillfällen genom att byta ut dem mot olika saker. Jag lyckades bland annat få Nederländsk Stroopwafel, en Moldavisk kylskåpsmagnet och jag, Victor och Harry lyckades få varsin OBOI(Olimpíada Brasileira Online de Informática) bronsmedalj. Efter middagen så bestämde några av oss för att ta en liten tupplur för att förbereda oss inför den sömnlösa morgondagen.
7/8 September - (Anastasiia)
Hello!! It’s Anastasiia here and today’s blog is going to be in English!
Today is the day of traveling home, however only a half of us are going back. Sofie, Joshua and Frederic have already left to go to the AI olympiad in Saudi Arabia (good luck there, Sofie!!!). Theodor was very happy not to hear the “god morgon” song as often, but the rest of us missed them a lot.
The travel has started with our favorite Egyptian busses! We came there on time, said goodbye to our guide Basma (exchanging some presents with her🥰) and got on the bus at 23:00. After that 2 busses were waiting for the US team for an hour, but apparently they decided to go by themselves. We left the campus at about 12 o’clock and came to the airport 2 hours before the flight.
During the travel we went though the airport security three times. It was a bit funny when a woman who was supposed to check if I have anything hidden on myself asked me if I was a woman. Seems like they are not allowed to touch the opposite gender in Egypt so she had to make it 100% clear.
Both flights were good, we had three empty sits from the AI part of the team so it was more comfortable to sleep. On a layover in Istanbul I slept as well. 😴😴😴
At 11 am we arrived to Stockholm! There was a huuuge line at the passport control, where I’ve spent more than an hour, but everyone else took a faster way though the queue for people with a Swedish pass. Four of us got home safe!
IOI is now over, and the CP competition season 2024 as well! For Sweden, BOI, EGOI, and IOI went better than last year, and what’s more important, we all had so much fun competing, practicing together, traveling to different countries and meeting people from all over the world! That was awesome! I can’t wait for the next year’s season to start!!!