Reseblogg IOI 2023

Postat den 29 Aug 2023

Här finner du den fullständiga resebloggen från gymnasie-VM i programmering, International Olympiad in Informatics, allt eftersom den skrivs i omvänd kronologisk ordning. Jag som skriver heter Johan Sannemo och är lagledare i år tillsammans med Fredrik Niemelä.

31 aug

Vad är väl en utflykt i Szeged? Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles… alldeles underbar!

Under torsdagen fick både laget och vi ledare en välbehövd paus från att tänka i och med den första av två utflyktsdagar. Som ibland händer fick vi inte spendera utflyktsdagen tillsammans med våra deltagare. Laget delade dessutom upp sig i två delar. Efter att guiden väldigt hårt pushat oss igår för att bestämma om vi skulle med på utflykten eller inte skippade Ellinor och Erik att åka. Ovanligt att värdlandet går ut så starkt med att utflykten är riktigt tråkig, och försökte övertyga oss om att den inte var värd att åka på!

Huvudutflykten åkte Victor och Theodor till Ópusztaszer, en stor park, med buss kl 10. Enligt deltagarnas egen utsaga hade parken flera olika hyfsat intressanta saker att se, men behövde enligt de och många andra inte ett 5 timmar långt besök. Bland annat fick deltagarna se en stor värderkvarn, prova att skjuta pilbåge och äta lunch. Mot slutet togs det traditionella stora gruppfotot under utflykten, varpå Victor och Theodor rusade till den första möjliga bussen som lämnade Ópusztaszer: fyra och en halv timme räckte gott och väl.

Jag och Fredrik fick istället möjligheten att besöka forskningsinstitutet ELI-ALPS. Institutet är del av ett EU-samarbete, där den ungerska delen utför forskning med hjälp av en världsunik laser som kan producera pulser med attosekundslängd. Mycket imponerande. Vi var dock lite besvikna över att inte faktiskt få se någon del av själva lasermaskinen, utan bara lyssna på en mycket grundläggande förklaring om vad laser är. Istället för att efter laserinstitutet följa med till nästa utflyktsmål – det Victor och Theodor befann sig på – åkte vi istället in till stan för att äta en genuin ungersk lunch och stadsvandra lite. Tack vare Fredriks sociala färdigheter (och imponerande hatt) fick vi skjuts in till en restaurang som en ungersk organisatör rekommenderade.

Ellinor och Erik tog istället sovmorgon, och började dagen med att käka lunch på en slumpmässig ungersk restaurang, som det danska laget också had råkat vandra in på. Som av en ännu större slump stötte de på mig och Fredrik, som hade fått precis den restaurangen rekommenderad till oss, och kommit dit enstaka minuter innan våra deltagare. In beställdes autentisk ungersk mat i mängder, som var ännu bättre än den redan höga kvalitén hotellmaten har hållt. Efter den stora grupplunchen blev det lite stadsvandring: först till den stora katedralen i Szeged som är avbildad på årets logotyp, följt av en synagoga och – såklart – glass.

Kvällen spenderades som vanligt med bad för deltagare, medan vi ledare tog en sista extrautflykt innan vi begav oss till ledarmötet för att översätta uppgifter inför tävlingsdag 2 imorgon! C:a 20 minuters bilfärd från Szeged finns nämligen en punkt där Ungern gränsar till både Rumänien och Serbien i samma punkt! För nördar som mig och Fredrik är det här omåttligt intressant, så självklart ville vi åka dit. Ungerns lagledare sedan många år skjutsade oss gärna dit, och efter en något skakig bilfärd på en tveksamt asfalterad väg nådde vi till gränskontrollen. Vi var knappast de första turisterna som ville kika på monumentet som markerar gränspunkten: när den ungerska gränsvakten sett att vi hade lämpliga ID-handlingar skickades vi snabbt vidare. Den serbiska gränsvakten på andra sidan brydde sig inte ens om att titta på våra pass, så länge vi lovade att komma tillbaka efter att ha tittat på gränspunkten! Fredrik, som aldrig varit i Serbien, envisades dock med att han ville få sitt pass stämplat för ut- och inresa. Vi andra har helt enkelt officiellt aldrig varit i Serbien. Nonchalansen kring gränskontrollen är inte särskilt svår att förstå. Det finns bara stängsel längs gränsen Ungern-Serbien, men inte mellan Serbien och Rumänien, så man kan helt enkelt gå runt gränskontrollen på den sidan.

Översättandet får jag dock sköta själv, då Fredrik måste spendera kvällen på annat håll. Efter att ha förlorat valet till den internationella kommitten – IOI:s beslutande organ mellan tävlingarna – förra året, söker han åter en plats och nätverkar med övriga ledare för att vinna stöd för sin kandidatur. Vi hoppas självklart på mer svensk kommitterepresentation! Det finns trots allt ingen i kommitten som passar lika bra i cowboyhat som Fredrik.

  • Schweiz lagledare lånar Fredriks hatt

29 aug

Under varje IOI utgör vi ledare tävlingens beslutsfattande organ: den s.k. general assembly. Tre möten tog plats idag för olika sorters mindre intressanta diskussioner. Den största kontroversen var kring maskotreglerna under öppnings- och avslutningsceremonierna. Värdlandet hävdade i sin information att maskotar, så som den svenska isbjörnen Sven, inte skulle vara tillåten att närvara under ceremonierna. Detta visade sig dock vara ett missförstånd, kanske något gick förlorat i översättningarna från ungerska (som ju inte är ett indo-europeiskt språk som engelska). Ungrarna menade istället att mänskliga maskotar, så som Fredrik i en kattdräkt, inte var okej att ha med under ceremonin. En annan trevlig nyhet var att IOI:s arbete kring deltagarvälmående fortgår, i år med lanserandet av “IOI allies”: en grupp lagledare som fått träning i att hantera frågor runt diskriminering och kränkande beteende, i syfte att agera som en kontaktpunkt för deltagare som av någon anledning vill ha en vuxen att prata med om något som hänt.

Dagens huvudaktiviteter var två: övningssessionen och öppningsceremonin. Under övningssessionen får deltagarna två timmar på sig att bekanta sig med tävlingslaptopen, domarsystemet, salen, pennorna, osv. Vi ledare fick halvvägs in möjligheten att gå till våra deltagare för att hjälpa till med eventuella problem, svara på frågor, och ta bilder där deltagarna låtsas arbeta febrilt. Något förvånande märkte vi att alla deltagare från ett land placerats ovanligt nära varandra, och började direkt brainstorma idéer kring potentiell kommunikation deltagarna emellan. Kanske kan de morse-hosta till varandra, eller använda de färgglada lappar de fått utdelade för att t.ex begära vatten, papper, bananer eller toalettbesök för att berätta för sina lagkamrater vilket det lättaste problemet är.

Eftermiddagens öppningsceremoni startade på ett oroväckande vis. In på scen går ett antal ungrare högljutt in i ceremoniell militäruniform in till marschmusik, med en utzoomande jordglob på storskärm i bakgrunden, som avslutas med en ungersk flagga som sätts ner på toppen. Vi var osäkra på om det var IOI:s öppningsceremoni eller ett tillkännagivande om Ungerns annalkande världsherraskap. Tack och lov visade det sig bara vara ett ganska trevligt uppträdande i någon slags steppande ungersk folkdans. Som vanligt hölls en massa tråkiga tal som jag knappt minns, men ceremonin utmärkte sig ändå på två sätt. Enligt ungersk tradition välkomnas gäster med bröd och salt, och IOI-stiftelsens kassör mottag värdarnas gigantiska limpa med en barnlik glädje. Hittills har tävlingen också bjudit på en oroväckande brist på flaggor: varken våra namnbrickor, ledarnas stora skyltar, eller någon placeringsskylt har haft flaggor på sig. Detta vägde öppningsceremonin dock upp för med råge. Under den sedvanliga genomgången av alla deltagande länder visades varje lands flagga upp med en ypperlig, fysikaliskt korrekt vajande flagganimation, för att sedan avslutas med ett scennummer där fysiska exemplar av samtliga flaggor vajades runt. 10/10 would flag again.

För oss går kvällen som vanligt ut på att översätta uppgifterna inför den första tävlingsdagen imorgon från engelska till svenska, en uppgift som vi alltid åtar oss med största seriositet.

Coming up: imorgon är det tävling! Som vanligt livebloggar jag från tävlingen med kommentering om resultat och uppgifter. Livebloggen hittar du Discord.

  • Practice session
  • Nyhet för i år: snygga lagtröjor
  • Är AI-designad läsk artificiellt smaksatt?
  • Läskig militärmarch
  • IOI-sång
  • Sverige!
  • John von Neumann
  • En god vän till det svenska laget: Singapores ledare Steven Halim
  • GA-möte
  • Sven
  • Mer Sven
  • Sven fan club
  • Jag vill ha Sven-Sven-Sven! Mera Sven! Och Sven, det kommer det att bli!
  • i liek Sven
  • SVEN
  • Road to Nowhere
  • Tveksam vägskyltning
Nedräkning till IOI!

28 aug

Välkommen till årets reseblogg för det svenska IOI-laget! I år går färden till vackra Szeged, beläget i sydöstra Ungern, ett stenkast från trippelpunkten där Ungern, Rumänien och Serbien möts. Vi som leder laget är jag som skriver, Johan Sannemo, tillsammans med långtida internationella kommitte-medlemmen Fredrik Niemelä. Tävlar gör våra fyra eminenta deltagare som förtjänat sina platser efter en lång, tuff uttagning: Ellinor Åhlander, Erik Hedin (tidigare deltagare i Indonesien), Theodor Beskow och Victor Vatn (tidigare deltagare i Indonesien, Singapore).

Precis som förra året fick deltagarna en chans att värma upp efter sommarsemestern med en hel veckas träningsläger i Stockholm direkt innan vidare resa. Lägret leddes av PO-jurymedlemmarna Nils och Joshua; den senare som också tar över som huvuddomare nästa år, och sannolikt kommer vara den som skriver resebloggen nästa år! Som värd för lägret stod Wimt, en av årets tävlingssponsorer. Utöver att erbjuda trevliga lokaler som vi kunde hålla lägret i bjöd de också på vad som ändå måste varit veckans höjdpunkt. Simlegendaren Therese Alshammar – vinnare av bragdguldet, jerringpriset, och ett flertal OS- och VM-medaljer – besökte Wimts kontor, och lånade ut en minut för att ge lite tävlingstips!

Vid lägrets slut begav sig laget vidare till Arlanda för att resa. Planet flög redan 7:20 på morgon. För att undvika att laget skulle missa planet, på grund av t.ex. ett tåg som spårar ut på vägen, åkte vi redan på kvällen för att sova på flygplatshotell. Inga flyg går till lilla Szeged, så istället flög vi till Budapest för att sedan bussas av arrangörerna till Szeged. Väntan på flygplatsen var inte superkort, men bekväm. Vi placerades i ett reseverat IOI-vänterum, med kaffe, snacks, och två sjukvårdare!

Först var det lagincheckning på deltagarnas hotell, som ligger ca 20 minuters promenad från vårt. I den 37-gradiga (Celcius, inte Fahrenheit!) värmen med baggage kändes valde vi ledare dock att vänta på bussen som skulle skjutsa oss vidare. Som väntat begav deltagarna nästan omedelvart sig iväg till det stora äventyrsbadet som ligger vägg i vägg med deras hotell för en lång badstund. Väl där träffade de på en pensionerad, svensktalande rumän som bott i Sverige under större delen av sitt liv, jobbat som fotbollstränare och spelat i Rumänska toppligan. Kanske fick de några tekniktips av det tidigare proffset?

Vi ledare uppskattar att årets hotell är nära varandra, samt i mitten av stan. Vanligtvis är det svårt att göra sightseeing under tävlingsveckan eftersom hotellen ofta ligger i utkaten av stan. Tyvärr är en sak precis som vanligt – kaffet är riktigt dåligt.

  • Träningsläger
  • Ellinor får coaching av Therese Alshammar
  • Under lägret blev det escape room!
  • Wimt bjuder på finmiddag!
  • Lägerboende
  • Lägerboende
  • Flygplatshotell
  • Sven älskar att flyga!
  • Väntan på busstransfer till Szeged
  • Lagets guide
  • Guiden bjöd laget på godis. Har han researchat oss på förhand!?
  • Szeged på dagen
  • Szeged på natten
Flygplatshotell

Coming up: tisdagen är öppningsceremoni & övningsession. Ibland tråkiga tal, ibland kungligt besök, ibland fascinerande uppträdanden. Vi ser mycket fram emot vad Ungern har i lager!

Sponsorer